Fri frakt från 49 €. Gratispresent från 59 €.

Ämne

Så fungerar schampo

Schampo är vatten plus en blandning av rengörande molekyler som lyfter bort fett från hårbotten och håret, och blandningen spelar mycket större roll än något enskilt ord på etiketten.

oily scalpbuildupdrynessfrizzitchy scalpdry scalp

Schampo är för hårbotten, där talg byggs upp; skummet sköljer ner längs längderna. Balsam läggs på mitten och topparna, som är äldre och mer slitna än rötterna. Shaw 1979 ↗ Labarre 2023 ↗ Thibaut 2010 ↗

Viktigaste slutsatser

  • Schampo är mestadels vatten plus en blandning av tensider. En tensidmolekyl har en vattenälskande huvuddel och en fettälskande svans. Svansarna fäster vid talg och fet smuts, och huvuddelarna gör att vattnet spolar bort det.
  • Nästan alla schampon kombinerar ett ”primärt” rengöringsmedel med ett eller flera ”sekundära” tensider. Det primära (oftast en anjonisk, till exempel natriumlaureth sulfat) gör det mesta av rengöringen. Det sekundära (oftast en amfoter, till exempel kokamidopropylbetain) ökar skummet och tjockleken och gör blandningen mildare (Thompson 2023).
  • Att blanda tensider gör dem mildare. Att lägga till en amfoter eller icke-jonisk tensid till en anjonisk minskar mätbart hur mycket av den anjoniska som tränger in i huden och hur irriterande den är (Moore 2003; Morris 2021; Lee 1994). ”Innehåller sulfater” säger i sig lite om mildheten.
  • Skum är inte detsamma som rengöring. En översikt av schampots fysik anger att skumbildning inte påverkar tensidens rengöringsroll (Thompson 2023). Talg dämpar skummet, och det är därför andra tvätten skummar mer än den första (D'Souza 2015).
  • Shaw föreslog att en tvätt tar bort i stort sett all ytolja från håret. Det som skiljer tensider åt är hur mycket inre hårlipid de också drar ut (Shaw 1979).
  • ”Mildhet” mäts mest på hud och i labb, inte på hår, och testerna stämmer inte alltid med varandra eller med verkligheten (Goffin 1995; Chen 2026).
  • Ett vanligt påstående är fel: icke-joniska tensider är inte de hårdaste fettborttagarna. De är i allmänhet de mildaste och svagaste rengöringsmedlen.

Så lyfter tensider smuts

En tensid (”ytaktiv substans”) har en kolvätesvans som undviker vatten och en polär eller laddad huvuddel som gillar det. I vatten ställer molekylerna sig först i led vid ytor och sänker ytspänningen. Över en tröskelkoncentration, kallad kritisk micellkoncentration, samlas de också i miceller, små sfärer eller maskliknande former med svansarna inuti och huvudena utanpå.

En översikt från University of Sheffield med medförfattare från Unilever beskriver tre överlappande sätt som tensider lyfter smuts från håret: upprullning (oljedroppar lossnar från håret), emulgering (olja bryts ner i fina droppar) och solubilisering (olja löser sig i micellernas kärnor). Under micellgränsen dominerar de två första, och över den tar solubilisering över (Thompson 2023).

De fyra klasserna av tensider

Klass Typisk roll i schampo Exempel Rengöringsförmåga Irritationspotential
Anjonisk (negativ huvuddel) Primärt rengöringsmedel och skumbildare Natriumlaurylsulfat, natriumlaureth sulfat, ammoniumlaurylsulfat, ammoniumlaureth sulfat, natrium C14-16 olefinsulfonat, natriumkokoyl isetionat, natriumlauroyl metyl isetionat, dinatrium laureth sulfosuccinat, natriumkokoyl glutamat, natriumlauroyl sarkosinat, natriumkokoyl glycinat Högst Högst för sulfater med små huvuden som SLS; betydligt lägre för isetionater och aminosyratyper
Amfoter (båda laddningarna) Sekundär tensid: skum, förtjockning, mildhet Kokamidopropylbetain, natriumkokoamfoacetat, natriumlauroamfoacetat Måttlig Låg; de minskar irritationen från anjoniska i blandningar
Icke-jonisk (ingen laddning) Skumförstärkare, förtjockare, mild primär i skonsamma produkter Decylglukosid, kokosglukosid, laurylglukosid, kokamid MEA och DEA Lägst Lägst, även om glukosider och kokamid DEA är kontaktallergener
Katjonisk (positiv huvuddel) Balsam och co-wash, inte rengörande Behentrimonium chloride, cetrimonium chloride Dålig Desinfekterande katjoniska ämnen som bensalkoniumklorid är kända irritanter (Presley 2021)

Två klassiska förenklingar är värda att rätta.

  • ”Icke-joniska tar bort mest.” I en Unilever-studie från 1979 om extraktion av hårlipider var anjoniska tensider betydligt effektivare än den icke-joniska Tween 20 (Shaw 1979). Översikter kallar genomgående icke-joniska de mildaste och minst effektiva rengöringsmedlen (Thompson 2023; D'Souza 2015).
  • ”Katjoniska är mest irriterande.” De irriterande katjonerna är desinfektionsmedel. De katjoniska konditioneringsämnena i balsam som sköljs ur används på annat sätt och i andra halter, så jämförelsen är inte rättvis.

Primära och sekundära tensider

Ett typiskt schampo har 10-30 ingredienser och en blandning av två till fyra tensider. Den första tensiden på listan är oftast det primära rengöringsmedlet. Enligt Thompson 2023:

  • Det primära är oftast anjoniskt, eftersom en negativt laddad huvuddel ger starkast rengöring.
  • Co-tensiden är oftast en amfoter som CAPB. Den bildar blandade miceller med den anjoniska, sänker dess laddningstäthet (vilket minskar irritationen), hjälper till att förtjocka produkten och ökar skummet.
  • Att lägga till etylenoxidenheter (när laurylsulfat blir laurethsulfat) gör den anjoniska milare men svårare att förtjocka.

Varför blandningar är mildare

Flera mekanismer verkar bidra, och teorin har förändrats under två decennier.

  • Micellstorlek. Ren SDS (labnamnet för SLS) bildar miceller som är tillräckligt små för att passa i porerna i hudens yttre lager (Moore 2003a). När en icke-jonisk blandades in blev micellerna större och SDS-penetrationen minskade in vitro (Moore 2003b). Natriumkokoyl isetionat bildar miceller som är för stora för dessa porer, vilket författarna föreslog förklarar dess mildhet (Ghosh 2007).
  • Fri tensid och barriärskada. En studie av 16 tensidsystem på mänsklig kadaverhud fann att penetrationen följde den kritiska micellkoncentrationen och zetapotentialen (R2 = 0,76) men inte micelldiametern (R2 = 0,12) (Morris 2019). I blandningar av SDS och lauramidopropylbetain sjönk SDS-penetrationen stadigt när betainandelen ökade (R2 = 0,95 mot förutsagd fri tensid) (Morris 2021).
  • Skillnad mellan labb och verklighet. En studie från 2026 fann att cellanalyser rankade en betainblandning som milare, medan 24-timmars humana plåstertester visade motsatsen (Chen 2026). Labbrankningar är en vägledning, inte en garanti.

I humana plåstertester på 15 frivilliga var natriumlauroyl glutamat betydligt mindre irriterande än SLS, och att blanda in det i SLS minskade SLS-irritationen (Lee 1994). Hos 105 patienter som plåstertestades med åtta rengörande tensider orsakade ingen irritation vid den testade utspädningen, och bland de bäst tolererade fanns natriumkokoyl glutamat (Corazza 2010).

Så mäts mildhet

Test Vad det mäter Anmärkningar
Zein-test Hur mycket majsprotein en tensidlösning löser upp; mer innebär mer irritation Billig screening. Magnesiumsalter sänker resultaten artificiellt (Goffin 1995). Små, snabba miceller gav högre värden och lägre viabilitet i hudmodeller (Lechuga 2026).
Korneosurfametri Färgning av remsor från hudytan efter kort kontakt Stämde överens med etablerade tester och påverkades inte av magnesium (Goffin 1995).
Plåstertester och vattenförlust Rodnad och vattenförlust efter övertäckt applicering Den mänskliga referensstandarden, men övertäckning överdriver exponeringen jämfört med en minuts schampotvätt (Chen 2026).
Rekonstruerad hud och cellanalyser Cellöverlevnad, inflammatoriska signaler Kan stå i strid med mänskliga resultat (Chen 2026).
Proteinförlust i hår Protein som tvättas ur håret Skadan korrelerar med tensidernas laddningstäthet (Pires-Oliveira 2014).

Skum och lödder

Skum bildas när en tensid stabiliserar luftbubblor och faller ihop när vätskan rinner ut och bubbelväggarna brister. Skumförmågan påverkar inte rengöringen, men konsumenter ser mer lödder som bättre prestanda, så skumförstärkare finns för att möta den förväntan (Thompson 2023; D'Souza 2015). Ett skumsnålt sulfatfritt schampo kan rengöra tillräckligt bra, och ett schampo som knappt skummar på mycket fet hårbotten kan helt enkelt vara överväldigat av talg.

Vad tensider gör med håret självt

  • Ytfett försvinner vid en tvätt. Skillnader mellan tensider speglade hur mycket inre lipid de också lakade ut, ungefär hälften av den eterextraherbara lipiden totalt (Shaw 1979).
  • Hår som blöts i tensidlösningar vid 38 °C förlorar proteiner, kutikulafragment och pigmentkorn, i en mängd som ökar med tensidens laddningstäthet (in vitro) (Pires-Oliveira 2014).
  • Lipidförlust kan minskas genom formulering. Industriarbete visar att polymerbehandlingar delvis kan förhindra tensidbetingad lipidförlust in vitro (Song 2019). I en studie finansierad av Procter & Gamble gav fyra veckors daglig tvätt med en mild formel inte någon minskning av inre hårlipider (Punyani 2021).
  • Hårytans vattenavvisande fettsyrelager (18-MEA) förloras successivt genom sammanlagd daglig stress. Upprepade cykler av schampotvätt, fönartorkning och solljus orsakade tydlig förlust i en Henkel-studie, även om den inte isolerade enbart schampo (Wiesche 2011).

Balsamering inne i schampot

Moderna schampon avsätter också ämnen. Katjoniska polymerer bildar koacervat med den anjoniska tensiden när schamponet späds ut under sköljningen, och dessa bär silikoner eller andra balsameringsämnen ut på håret. Så fungerar ”2-i-1”-schampon (Thompson 2023). Procter & Gamble har också visat i labb att ett gelnätverk av fettalkoholer i ett schampo kan föra in dem i håret (Marsh 2017).

Guar, kelatbildare och pH i flaskan

  • Guar som bärare. I en jämförelse av polymertillverkare levererade guarhydroxipropyltrimoniumklorid mer naturlig konditioneringsolja och dimetikon till håret än de andra testade katjoniska polymererna (Erazo-Majewicz 2011). Guarkoacervat bildades bäst vid ungefär lika delar guar och tensid och täckte skadat hår jämnt, även med isetionat- och sarkosinatrengöringsmedel som de i våra schampon (Lopez-Sucilla 2026). Alla fyra Hairmetry-schamponen innehåller guar.
  • En kelatbildare som verkar tillsammans med kalcium. Hår och kranvatten innehåller kalcium, som förbrukar EDTA innan det når koppar. EDDS fortsatte att binda koppar när kalcium fanns närvarande och minskade kutikulaskador och proteinförlust i samma modell (Naqvi 2013), och ett EDDS-schampo med en histidinbalsam minskade kopparupptaget och proteinförlusten efter UV (Marsh 2015). Schamponen Daily, Moisture, Scalp och Reset innehåller alla EDDS.
  • Koffein. I ett schampo som fick verka i 2 minuter trängde koffein in i huden inom den tiden, snabbare genom hårsäckarnas öppningar än genom hudytan (Otberg 2007). Schamponen Daily, Moisture och Scalp innehåller det.
  • pH. Våra schampon är inställda på pH 5,0-5,5 med citronsyra och natriumhydroxid, nära hårbottenytans pH (se schampots pH).

Vad det betyder för hårprofilen

Profil Vad som väger tyngst i blandningen
Fet hårbotten, fint rakt hår Tillräcklig rengöringskraft för att ta bort talg. En sulfat- eller olefinsulfonatprimär är rimlig; undvik tunga konditioneringsämnen.
Torrt, lockigt eller kraftigt lockigt hår (3A-4C) Mildare primärer (isetionater, aminosyratensider, glukosider) eller lägre tensidhalter. Skum är inget kvalitetstecken.
Känslig eller kliande hårbotten Undvik formler med hög SLS-halt; om klådan kvarstår, kontrollera kontaktallergener. Se kliande hårbotten.
Färgat, blekt, hög porositet Skadat hår förlorar mer protein, så mildare blandningar är logiska, även om hårspecifika försök är få.
Användare av mycket produkt, olja eller silikon En starkare anjonisk rengöring ibland tar bort uppbyggnad som milda blandningar lämnar kvar.

Myter och fakta

Påstående Bedömning
Mer lödder betyder renare hår. Falskt. Skum påverkar inte rengöringen.
Sulfatfritt betyder skonsamt. En överförenkling. Sulfater blandade med amfoterer är betydligt milare än ren SLS, och vissa sulfatfria primärer (olefinsulfonater) är starka rengöringsmedel.
Icke-joniska tensider tar bort mest olja. Falskt. De är de svagaste rengöringsmedlen.
Naturliga tensider rengör bättre. Inte stött. Saponinbaserade naturliga rengöringsmedel skummar men rengör dåligt, enligt en dermatologisk översikt (D'Souza 2015).
Tensider tar bort alla hårets lipider vid varje tvätt. Delvis. Ytfett ja; inre lipider bara delvis.

Sammanfattning

Läs den första tensiden på ingredienslistan: det är huvudrengöringsmedlet, och den eller de två nästa är mildhets- och skumhjälparna. Anpassa rengöringsstyrkan efter hårbotten, inte efter topparna. Om ett skonsamt schampo inte känns som att det rengör, fungerar två korta tvättar bättre än en lång. Om hårbotten reagerar på många schampon kan en kontaktallergen vara orsaken snarare än ”hårdhet”, och ett plåstertest kan hitta den.

Studier 24

Thompson CJ, Ainger N, Starck P, Mykhaylyk OO, Ryan AJ. Shampoo Science: A Review of the Physiochemical Processes behind the Function of a Shampoo. Macromol Chem Phys. 2023

Design
review

Resultat: Granskar hur tensider lyfter smuts från håret (uppvikning, emulgering, solubilisering), varför schampon kombinerar en primär anjonisk tensid med en amfoter medtensid, och anger att skumbildning inte påverkar rengöringen. Två författare var från Unilevers forskning och utveckling.

Läs studien ↗

Shaw DA. Hair lipid and surfactants. Extraction of lipid by surfactants and lack of effect of shampooing on rate of re-fatting of hair. Int J Cosmet Sci. 1979

Resultat: Att ändra schampofrekvensen från en gång till tre gånger i veckan hade ingen signifikant effekt på hur snabbt håret blev fett igen. Anjonisk tensid extraherade lipider effektivare än en icke-jonisk (Tween 20), ungefär 50 % av de eterlösliga lipiderna avlägsnades, och författaren menar att en tvätt i stort sett avlägsnar allt lipid på hårytan.

Läs studien ↗

D'Souza P, Rathi SK. Shampoo and Conditioners: What a Dermatologist Should Know? Indian J Dermatol. 2015

Design
review

Resultat: Hudöversikt över ingredienser i schampo och balsam: skum är inte detsamma som rengöring, icke-joniska tensider är de mildaste och svagaste rengöringsmedlen, och naturliga rengöringsmedel baserade på saponiner skummar men rengör dåligt.

Läs studien ↗

Moore PN, Puvvada S, Blankschtein D. Challenging the surfactant monomer skin penetration model: penetration of sodium dodecyl sulfate micelles into the epidermis. J Cosmet Sci. 2003

Resultat: SDS-penetrationen i huden ökade när koncentrationen gick över den kritiska micellkoncentrationen, vilket tyder på att micellerna själva tar sig in i huden; rena SDS-miceller är små nog att passa i hudporerna.

Läs studien ↗

Moore PN, Shiloach A, Puvvada S, Blankschtein D. Penetration of mixed micelles into the epidermis: effect of mixing sodium dodecyl sulfate with dodecyl hexa(ethylene oxide). J Cosmet Sci. 2003

Resultat: Att blanda en icke-jonisk tensid i SDS gav större miceller och minskade SDS-penetrationen i huden.

Läs studien ↗

Ghosh S, Blankschtein D. Why is sodium cocoyl isethionate (SCI) mild to the skin barrier? An in vitro investigation based on the relative sizes of the SCI micelles and the skin aqueous pores. J Cosmet Sci. 2007

Resultat: Natriumcocoyl isetionat bildar miceller på ungefär 33,5 ångström, större än hudens vattenporer (ungefär 29 ångström), vilket författarna menade förklarar dess milda verkan.

Läs studien ↗
Visa 18 studier till

Morris SAV et al. Mechanisms of anionic surfactant penetration into human skin: Investigating monomer, micelle and submicellar aggregate penetration theories. Int J Cosmet Sci. 2019

Vem
mänsklig hud från avlidna

Testad: 16 tensidsystem

Resultat: Penetrationen följde den kritiska micellkoncentrationen och zeta-potentialen (R2 = 0,76) men inte micellens diameter (R2 = 0,12); författarna föreslog att fri tensid driver kortvarig penetration och att barriärskada driver längre penetration.

Läs studien ↗

Morris SAV et al. Surfactant Penetration into Human Skin from Sodium Dodecyl Sulfate and Lauramidopropyl Betaine Mixtures. Langmuir. 2021

Testad: SDS blandat med lauramidopropylbetain

Resultat: SDS-penetrationen minskade logaritmiskt när andelen betain steg och följde den beräknade halten fri tensid nära (R2 = 0,95).

Läs studien ↗

Chen M et al. Revealing the discrepancy between in vitro and in vivo mildness of surfactant systems: mechanistic insights from physicochemical and structural analyses. J Colloid Interface Sci. 2026

Resultat: Cellanalyser rankade en betainblandning som mildare, men 24-timmars plåstertest på människor visade motsatsen; större aggregat kopplades till mer irritation vid långvarig täckt kontakt. Författarna var från ett kosmetikaföretag.

Läs studien ↗

Lechuga M et al. Mechanistic in vitro evaluation of surfactant-induced skin irritation: correlating micellar physicochemistry with 3D reconstructed human epidermis, zein, and ecotoxicity endpoints. Environ Toxicol Pharmacol. 2026

Resultat: Små, snabbt rörliga miceller gav högre upplösning av zeinprotein och lägre överlevnad i rekonstruerad hud; icke-joniska tensider med större, mindre rörliga aggregat var milda.

Läs studien ↗

Goffin V, Paye M, Piérard GE. Comparison of in vitro predictive tests for irritation induced by anionic surfactants. Contact Dermatitis. 1995

Resultat: Magnesiumsalter sänker artificiellt zein-testets resultat; korneosurfametri stämde överens med etablerade tester och påverkades inte av magnesium.

Läs studien ↗

Lee CH, Kawasaki Y, Maibach HI. Effect of surfactant mixtures on irritant contact dermatitis potential in man: sodium lauroyl glutamate and sodium lauryl sulphate. Contact Dermatitis. 1994

Design
rct
Personer
15
Vem
friska frivilliga, slumpvis valda hudområden

Testad: natriumlauroylglutamat, SLS och blandningar

Resultat: Natriumlauroylglutamat var betydligt mindre irriterande än SLS, och att blanda det i SLS minskade SLS-irritationen.

Läs studien ↗

Corazza M et al. Irritant and sensitizing potential of eight surfactants commonly used in skin cleansers: an evaluation of 105 patients. Dermatitis. 2010

Personer
105
Vem
italienska patienter med plåstertest

Testad: åtta rengöringstensider

Resultat: Ingen gav irritation vid den testade spädningen; bäst tålda var natriumcocoylglutamat, natriumlauroyl havramino syror och disodiumcocoamfodiacetat.

Läs studien ↗

Presley CL et al. The History of Surfactants and Review of Their Allergic and Irritant Properties. Dermatitis. 2021

Design
review

Resultat: Granskar allergena och irriterande egenskaper hos tensidklasser; bensalkoniumklorid (ett katjoniskt desinfektionsmedel) är ett känt irritationsämne.

Läs studien ↗

Pires-Oliveira R, Joekes I. UV-vis spectra as an alternative to the Lowry method for quantify hair damage induced by surfactants. Colloids Surf B Biointerfaces. 2014

Testad: hår blött i tensidlösningar vid 38 C

Resultat: Håret förlorade proteiner, kutikulafragment och melaninkorn i mängder som följde tensidens laddningstäthet.

Läs studien ↗

Song SH et al. Prevention of lipid loss from hair by surface and internal modification. Sci Rep. 2019

Resultat: Tensidinducerad lipidförlust från håret beror på lipidtypen och kan delvis förhindras med polymerbehandlingar. Författarna var från LG Household and Health Care.

Läs studien ↗

Wiesche ES et al. Prevention of hair surface aging. 2011

Vem
hårslingor

Resultat: Cykler med schampo, blåsning och solljus tvättade bort 18-MEA från kutikulans yta.

Läs studien ↗

Marsh JM et al. Gel network shampoo formulation and hair health benefits. Int J Cosmet Sci. 2017

Resultat: Ett fettalkohol-gelnätverk i ett schampo förde cetyl- och stearylalkohol in i håret och förbättrade motståndet mot trötthet i laboratorietester. Studie från Procter & Gamble.

Läs studien ↗

Punyani S, et al. The impact of shampoo wash frequency on scalp and hair conditions. Skin Appendage Disord. 2021

Design
cohort
Personer
1,500

Resultat: I en undersökning bland kinesiska vuxna, finansierad av Procter & Gamble, hade personer som tvättade oftare mindre fjällning och rapporterade mindre fjällning, klåda och torrhet, men grupperna skilde sig kraftigt i ålder; en studie med 60 personer som tvättade håret dagligen hade ingen kontrollarm.

Läs studien ↗

Erazo-Majewicz P et al. Linking enhanced deposition agent functionality with aesthetic performance. J Cosmet Sci. 2011

Vem
oblekt hår behandlat med rengöringsprodukter; Ashlands (polymertillverkare) laboratorium

Testad: guarhydroxipropyltrimoniumklorid, akrylamidopropyltrimoniumklorid/akrylamid-sampolymer, polyquaternium-10, -7 och -67, och ett nytt polymersystem

Resultat: Guarhydroxipropyltrimoniumklorid förde över mer naturlig konditionerande olja och dimetikon till håret än de andra testade polymererna, och arbetet mätte den resulterande kamningsenergin och friktionen.

Läs studien ↗

López-Sucilla GA, Bernal-Chávez SA. Influence of anionic surfactants on coacervation with cationic guar gum for hair care applications. Int J Cosmet Sci. 2026

Vem
skadade hårfibrer, labbförsök

Testad: katjonisk guargummi med natriumlauroylsarkosinat, natriumkokoylisetionat och andra anjoniska tensider

Resultat: Stabila guarkoacervat (filmerna som för konditioneringen ut till håret) bildades bäst vid ungefär lika delar guar och tensid och gav jämn täckning på skadat hår. För mycket tensid försvagade avsättningen.

Läs studien ↗

Naqvi KR et al. The role of chelants in controlling Cu(II)-induced radical chemistry in oxidative hair colouring products. Int J Cosmet Sci. 2013

Vem
modelllösningar och mänskligt hår med koppar och kalcium

Testad: kelatbildarna EDTA och EDDS tillsatta i en hårfärgblandning med koppar- och kalciumjoner

Resultat: Koppar utlöste skadliga hydroxylradikaler. EDTA stoppade dem bara utan kalcium, vilket håret är fullt av. EDDS stoppade dem även med koppar och kalcium tillsammans, och minskade skador på hårets yttre skikt och proteinförlust.

Läs studien ↗

Marsh JM et al. Advanced hair damage model from ultra-violet radiation in the presence of copper. Int J Cosmet Sci. 2015

Vem
mänskligt hår tvättat i kranvatten med koppar och sedan utsatt för UV

Testad: schampo med EDDS plus balsam med histidin

Resultat: Koppar från kranvatten satt i det yttre hårskiktet och påskyndade UV-skador. Ett schampo med EDDS (med en balsam med histidin) minskade kopparupptaget, proteinförlusten och ett UV-skadefragment av proteinet S100A3.

Läs studien ↗

Otberg N, Teichmann A, Rasuljev U, Sinkgraven R, Sterry W, Lademann J. Follicular penetration of topically applied caffeine via a shampoo formulation. Skin Pharmacol Physiol. 2007

Varaktighet
2 minuters kontakt
Vem
frivilliga personer, hudområden med och utan blockerade hårsäckar

Testad: koffein i ett schampo, fick verka i 2 minuter

Resultat: Koffein tog sig in i huden inom 2 minuter. Inträdet via hårsäckarna var snabbare och högre än via hudytan. Detta visar enbart penetration, inte en fördel för håret.

Läs studien ↗